Så förbereder vi oss för en räddningstjänst under höjd beredskap

Starkast är kanske just de livsöden man möter. Det är svårt att ta in det som drabbat människorna och landet. Men jag slogs också av den häpnadsväckande motståndskraft som finns. Att livet måste fortsätta levas. Vardagen blir uppochnervänd men är ändå sig lik i en del avseenden. Människor går till jobbet, de hämtar sina barn på skolan och de knatar på så gott det går.   

Det skiljer sig åt i form av tempo, risktagande, behov av andra resurser och materiell men även att det vid en händelse av krig kommer tillkomma nya uppgifter. Det finns två tillägg i svensk lagstiftning som säger att räddningstjänst under höjd beredskap kommer ha i uppgift att märka ut och röja farliga områden samt hitta, sanera och vidta skyddsåtgärder mot kärnvapen och kemiska stridsmedel. Där behöver vi fortsätta utvecklas och utbildas.  

Min tjänst, som är finansierad av MCF, är en del av statens satsning för att öka räddningstjänstens förutsättningar att utveckla vår förmåga att agera under krig.  
Jag arbetar bland annat med att skapa och förbättra vår krigsorganisation, dvs vad vi behöver ändra för att kunna verka om kriget kommer. Ett annat stort fokusområde är mobiliseringsförmåga kopplat till civilpliktiga som kan kallas in om kriget kommer. Därutöver så blir det också mycket samverkan med MCF om kommande fokusområden och hur kommunal räddningstjänst och staten kan arbeta framåt. 

Man kan säga att det hittills är en utveckling i olika block. Vi började i det vi kallar krigets kontext; vilket mindset du kan behöva sätta dig in i, vad innebär ett krig för Sverige, för Räddningstjänsten Syd, för mig som brandman och för dig som individ. Som brandman exempelvis kommer det vara oerhört viktigt för många att just jag går till jobbet, trots att det är krig. Vi är en räddningstjänst både i fred och i krig. Vi är bärare av försvarsviljan och en viktig del av totalförsvaret. Agerar vi,  kommer även andra agera. De kommande blocken som är tydligare kopplade till våra förmågor är AMH, USAR, CBRNE som vi utbildar all vår operativa personal i. Här har vi kommit en bit på vägen men har fler utbildningsinsatser den kommande tiden.  

Det tydligaste vi jobbar med är vårt kontinuitetsarbete – det sträcker sig över hela spektrat, från vardag till kris. Vårt kontinuitetsarbete ser till att brandbilen kan lämna stationen och rycka ut oavsett vad som händer. Alltifrån personalförsörjning, elförsörjning, brandvattenförsörjning, kommunikationer, bränsle, utrustning och materiell ska fungera. Vi ska kunna hantera vårt dagliga arbete men även exceptionella situationer.    

Räddningstjänsten har så klart jobbat med det här alltid, på olika sätt. Men det har utvecklats de senaste åren, i takt med att omvärldsläget har förändrats. Vi som räddningstjänst förväntas kunna klara oss under längre perioder och under svårare förhållanden. Det som också är viktigt att belysa är att det här är ett utvecklingsområde där staten genom riktade medel vill ge räddningstjänsten möjligheten att utveckla våra förmågor för att möta totalförsvarets kravställning.  

Jag tror det är viktigt att komma ihåg att vi alla är en del av Sveriges totalförsvar. Det innebär inte nödvändigtvis att du behöver ha några specialförmågor eller ska kunna hjälpa andra. Men du behöver kunna hjälpa dig själv. Att stärka sin egen beredskap är viktigt för att samhället i stort ska fortsätta fungera så bra som möjligt i händelse av en naturkatastrof, ett längre elavbrott eller något i den stilen. De samlade resurser som samhället har kommer inte räcka till för att hjälpa miljoner människor på samma gång och därför ska du kunna klara dig på egen hand i minst sju dagar. Det är en skyldighet och genom att ha förmågan att hjälpa dig själv, hjälper du faktiskt också andra.