Visselblåsarfunktion

Följande information riktar sig till dig som på något sätt representerar eller är verksam i Räddningstjänsten Syd, och därmed också kan göra en anmälan genom visselblåsning.

Visselblåsarfunktionen, Trumpet, är ett digitalt rapporteringssystem som gör det möjligt för medarbetare att rapportera om allvarliga missförhållanden av allmänintresse på ett tryggt, säkert och enkelt sätt.

Många situationer kan vi lösa genom att prata med varandra direkt när de uppstår. Men ibland kan situationer uppstå som kräver en helt annan hantering. Vid allvarligare fall som olika typer av missförhållanden, eller där det finns fara för hälsa och liv, är det viktigt att det kommer upp till ytan i god tid.

Den nya visselblåsarlagen som trädde i kraft i december 2021 innehåller bestämmelser som ökar skyddet för den som larmar om allvarliga missförhållanden. Det innebär att du nu kan visselblåsa till en extern och oberoende handläggare, med möjlighet att vara helt anonym.

Följande information beskriver visselblåsarprocessen övergripande. För en mer utförlig beskrivning finns också en intern riktlinje för visselblåsning på Rsyds intranät under styrande dokument.

Gå till visselblåsarfunktionen Trumpet

Visselblåsning - vad kan rapporteras?

De allra flesta frågor kan du lyfta genom de vägar som finns inrättade för ändamålet men i vissa fall är det inte lämpligt, utifrån det du behöver berätta, att lyfta problemet via den vanliga vägen i vår organisation. I dessa fall finns det möjlighet att använda en säker visselblåsarfunktion.

Det finns emellertid begränsningar i lag på vad som får hanteras i en visselblåsarfunktion. Därför får du genom visselblåsarfunktionen rapportera enbart sådant som utgör missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram (eller brott mot viss annan lagstiftning) som du har fått kännedom om i ditt arbete. Kort sammanfattat:

• Missförhållanden av allmänintresse (eller brott mot viss annan lagstiftning)
• I ett arbetsrelaterat sammanhang
• Inom den egna organisationen

Allmänt missnöje med hur verksamheten drivs, ledarskap, lön eller andra personalärenden är som utgångspunkt inte sådana missförhållanden som ska rapporteras genom en visselblåsarfunktion. Samma sak gäller arbetsmiljöfrågor som inte är av mycket allvarlig karaktär. Ärenden som inte är visselblåsarärenden hanteras genom ordinarie rutiner; anmälan till närmsta chef, till chefens chef, eller till annan motsvarande person alternativt skyddsombud eller facklig representant.

Missförhållanden av allmänintresse

Missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram är typiskt sett missförhållanden som påverkar allmänheten i en större utsträckning, såsom ekonomisk brottslighet, miljöbrott och missförhållanden som orsakar överhängande fara för personers liv och hälsa.

En anmälan via visselblåsarfunktionen ska grunda sig i konkreta misstankar. Du behöver inte ha bevis för din misstanke, men ingen anklagelse får göras med skadligt uppsåt eller med vetskap om att anklagelsen är falsk. Anmälningar får inte heller enbart grunda sig på rykten eller hörsägen.

Vem får göra en anmälan?

En anmälan genom visselblåsning kan lämnas av samtliga som på något sätt representerar eller är verksamma i Räddningstjänsten Syd. Till exempel förtroendevalda, alla anställda (tillsvidareanställda, provanställda, visstidsanställda, heltids- och deltidsanställda), praktikanter, konsulter och revisorer.

Så här fungerar ärendehanteringen

Visselblåsarfunktionen består av en extern mottagningsfunktion och en intern mottagningsfunktion.

Den externa mottagningsfunktionen, Trumpet, är ett digitalt rapporteringssystem med en säker process där den som visselblåser kan vara helt anonym. Här tas alla anmälningar emot och en första bedömning görs. Hanteringen sker av oberoende handläggare, genom Malmö stads upphandling och advokatbyrån Moll Wendén (MWA).

Den interna mottagningsfunktionen består av en visselblåsarkommitté med utsedda funktioner inom Räddningstjänsten Syd som har kompetens inom juridik, HR och ekonomi. I kommittén tas beslut om utredning och åtgärder, med hjälp av MWA:s bedömning.

Rapportering av visselblåsarärenden kan göras i Trumpet via webbformulär, telefon, brev eller genom fysiskt möte. Om du inte själv skriver ut ditt namn i rapporten går det inte att se vem som lämnat ärendet i funktionen. Trumpet är utvecklat utifrån högsta standard kring sekretess och säkerhet.

Alla ärenden tas emot av oberoende externa handläggare med erfarenhet av att bedöma, utreda och hjälpa organisationer att hantera olika typer av allvarliga missförhållanden. Trumpet lever upp till de krav som följer av EU:s dataskyddsförordning (GDPR) samt svenska visselblåsarlagen (lag om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden).

En anmälan hanteras skyndsamt, med försiktighet och hänsyn till samtliga inblandade individers integritet. 

Processen (steg för steg)

1. Genom att rapportera i Trumpet kan du försäkra dig om att du är helt anonym – ingen vet vem du som rapporterar är, om du inte själv väljer att vara öppen med din identitet.
2. När du rapporterar en händelse i funktionen skapas ett krypterat ärende i visselblåsarsystemet till vilket du får en unik krypteringsnyckel.
3. Det är alltid en extern oberoende expert – handläggare i visselblåsarfunktionen Trumpet – som tar emot ditt ärende och gör den första bedömningen. Det är bara du och din handläggare som kommer åt din rapport med hjälp av era krypteringsnycklar.
4. Efter att din handläggare har gjort sin bedömning, lämnas en rekommendation till organisationens visselblåsarkommitté. Om någon i kommittén berörs av din rapport, utesluts denna av handläggaren innan kommittén ges access till rapporten och handläggarens rekommendationer. Visselblåsarkommittén beslutar i sin tur hur ärendet ska tas vidare och vilka åtgärder som ska vidtas.
5. Handläggare kommunicerar ärendets status och kommitténs beslut till dig genom den säkra krypterade inloggningen på Trumpet. Det är därför viktigt att du sparar krypteringsnyckeln på ett lämpligt sätt.

Så rapporterar du

Gå in på en webbsida i visselblåsarfunktionen Trumpet och väljer där om du vill göra din anmälan via ett webbformulär, telefon eller brev. Anmälan kan göras dygnet runt alla dagar i veckan. En anmälan genom Trumpet hanteras alltid med bibehållen anonymitet och med högsta sekretess. 

Starta din anmälan i visselblåsarfunktionen Trumpet genom att klicka på knappen ”Starta din rapportering”.

I Trumpets system får du en tydlig guidning genom hela processen. Svar på de vanligaste frågorna finns att läsa vid varje steg.

Om du väljer att lämna din anmälan genom telefon eller brev är det viktigt att du lämnar någon form av kontaktuppgifter så att ärendehandläggarna kan ge dig dina inloggningsuppgifter till ärendesidan i Trumpet. Det är på ärendesidan som ärendehandläggarna kommer lämna återkoppling kring hur ärendet fortskrider. Om du vill vara anonym är det viktigt att du noga överväger vilka kontaktuppgifter du lämnar.

Du kan även lämna din anmälan genom ett fysiskt möte. Om du vill begära ett fysiskt möte så ta kontakt med Trumpet genom webbformuläret, telefon eller brev. 

Bakgrund och mer information om visselblåsarlagen

Lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, den så kallade visselblåsarlagen, trädde i kraft i december 2021 och gäller inom all privat och offentlig verksamhet.

Den nya visselblåsarlagen innehåller bestämmelser om bland annat skydd mot hindrande åtgärder och repressalier och om ansvarsfrihet för åsidosättande av tystnadsplikt. Vidare finns bestämmelser om skyldighet att inrätta rapporteringskanaler, behandling av personuppgifter och sekretess.

Den nya lagen ska inte inskränka det skydd som finns för visselblåsare i andra delar av svensk rätt, såsom yttrandefrihet och meddelarfrihet enligt grundlagarna och kravet på saklig grund enligt anställningsskyddslagen. Det skyddet gäller alltså parallellt med visselblåsarlagen.

Meddelar- och anskaffarfrihet samt efterforsknings- och repressalieförbud

I Sverige finns meddelarfrihet. Det är en del av yttrandefriheten och gäller alla personer som lämnar information i syfte att den ska publiceras och tillgängliggöras för offentligheten. Meddelarfriheten innebär att det allmänna – alltså stat, region och kommuner – inte får straffa den som meddelat information som publicerats.

Meddelarfriheten gäller enbart om informationen delas med någon som är upphovsman till böcker, tidningar, TV- och radioprogram eller liknande publikationsmedium. Det ska poängteras att meddelarfriheten har gränser – exempelvis finns ingen straffrihet om någon genom meddelande bryter så kallade kvalificerade tystnadsplikter.

I tillägg till meddelarfriheten gäller även något som kallas anskaffarfrihet. Anskaffarfriheten innebär att alla får leta fram information i vilket ämne som helst i syfte att publicera det eller för att utnyttja sin meddelarfrihet, utan att det allmänna får straffa personen. Anskaffarfriheten är dock begränsad på så vis att informationen inte får anskaffas genom vissa brottsliga handlingar, såsom stöld eller dataintrång.

Utöver meddelande- och anskaffarfriheten skyddas personer i vår verksamhet som använder sin meddelafrihet för att lämna uppgifter om verksamheten – genom det som kallas efterforskningsförbud. Det innebär att det är förbjudet att försöka ta reda på vem i verksamheten som utnyttjat sin meddelarfrihet.

Det finns även ett repressalieförbud som innebär att ingen ska behöva utsättas för repressalier för att ha utnyttjat sin meddelarfrihet. Notera att efterforsknings- och repressalieförbud inte gäller om utelämnandet av informationen innebär ett brott mot så kallade kvalificerade tystnadsplikter, eller andra tystnadsplikter som inte kan brytas med stöd av meddelarfriheten.